Korta blänkare om fjärilsforskning

Köldstress påverkar både pigment och strukturfärger
Om puppor av puktörneblåvingar utsätts för köldperioder får de fjärilar som sedan kläcks mer otydligt mönster av prickar på undersidan ju längre köldperioden varat. Hanarnas blå ving-ovansida visade mindre variationer. Honorna i den studerade populationen har normalt inte något blått på vingöversidan, men efter puppornas nedkylning hade alla fjärilshonor mer eller mindre tydlig blåfärgning på ovansidan. Läs mer


Kort livstid och lång flygtid en farlig kombination
Rödlistade fjärilsarter har ofta en kort förväntad livstid för varje enskild fjäril, framför allt i förhållande till artens totala flygtid under en säsong. Kort livslängd i förhållande till flygtiden gör att bara en liten andel av populationen flyger samtidigt, vilket minskar chansen att finna en partner och föröka sig. Läs mer


Temperatur och tid styr utveckling från puppa till rapsfjäril
Utvecklingen från puppa till rapsfjäril påverkas av ett intrikat samspel mellan temperatur och tid. Ju längre tid som går efter att diapausen bryts, desto fler fjärilar kläcks, men utvecklingen går snabbast mellan +2 och +4ºC. Vid lägre temperaturer kläcktes färre fjärilar fram, och vid högre temperaturer tog utvecklingen allt längre tid och blev mer osynkroniserad. Läs mer


AurornafjärilVarma vintrar försenar vårfjärilar
Både varma vintrar och varma vårtemperaturer påverkar när de första fjärilarna kommer fram från sina puppor. Vårvärmen lockar fram dem snabbare, men varmare vintrar verkar i motsatt riktning, åtminstone i sydligare nejder. Läs mer


Rödklint med mindre tåtelsmygareKön och blomrikedom påverkar slåttergräsfjärilens nektarval
Slåttergräsfjäril, Maniola jurtina, använder många slags blommor som nektarkällor, men finns rödklint eller tistlar tillgängliga är de solklara favoriter. Vilka blommor som används varierar både med platsens blomrikedom och fjärilens kön. Läs mer


MnemosyneLagom betat och kort resväg gynnar Mnemosynen
Under de senaste decennierna har antalet mnemosynefjärilar, Parnassius mnemosyne, minskat drastiskt, och risken att de helt försvinner från Sydverige inom 10 år är 17%. Optimalt betestryck och anläggande av nya lämpliga lokaler nära de nuvarande kan hejda, eller till och med vända trenden. Läs mer


Kvävebelastning viktig för fjärilars artsammansättning
I Nederländerna har man undersökt hur den totala fjärilspopulationen påverkas av kvävebelastningen i deras livsmiljö. Hälften av alla fjärilsarter är beroende av miljöer med låg kvävetillgång. Trots att kväveutsläppen minskat sedan 1980-talet pressas fjärilsfaunan fortfarande hög kvävebelastning. Läs mer


Nederländska gammaflyn minskar snabbt. Antalet gammaflyn, Autographa gamma, i Nederländerna har minskat med 56% på 30 år. En kombination av väder- och klimatrelaterade faktorer, svavel- och kvävenedfall och färre migrerande gammaflyn som migrerar påverkar utvecklingen. Läs mer


imperial hairstreakSpindlar och steklar tjuvlyssnar på fjärilar och myror
När australiensiska snabbvingelarver kommunicerar med de myror som sköter dem är det ingen privat konversation. Spindlar och parasitsteklar ”tjuvlyssnar” och utnyttjar informationen för egen vinning. Läs mer


skogsvisslareSämre flygare hotas av invasiva växter
Inte en enda schweizisk fjärilsart gynnas av att det finns invasiva växtarter i ett område, men nästan var fjärde fjärilsart påverkas negativt. Framför allt drabbas arter som inte flyger så bra. Läs mer


NässelfjärilExtremt väder påverkar från ägg till fjäril Perioder med extrema temperaturer påverkar fjärilspopulationer kraftigt. Riktigt varma sommarveckor gynnar fjärilar, men extremt varma vintrar påverkar de övervintrande individerna mycket negativt. Ovanligt regnrika perioder är framför allt negativt för puppstadiet hos fjärilar med bara en generation per år. Läs mer


Viktigt att verifiera rapporterade arter När belgiska fjärilsexperter granskade inrapporterade fynd av ängssmygare, Ochlodes sylvanus, mindre tåtelsmygare, Thymelicus lineola, och större tåtelsmygare, visade det sig att ängssmygare och mindre tåtelsmygare oftast artbestämds korrekt. Däremot var hela 59% av inrapporterade större tåtelsmygare felaktigt artbestämda, vilket lett till att man trott att arten varit mycket mer spridd i Flandern än den faktiskt varit. Läs mer


Kraftledningsgator viktig fjärilsmiljö
Svenska kraftledningsgator är ofta fjärilsrika områden, och de påverkar också antalet arter och individer upp till 500 m från själva ledningsgatan. Längs skogsvägar nära ledningsgatan fanns i snitt ca 2,5 fler arter och 12 fler fjärilar än längs skogsvägar mer än 500 m bort. Läs mer


Europeiska tistelfjärilar flyttar till SahelTistelfjäril
Även i Sahelområdet, söder om Sahara, varierar antalet tistelfjärilar, Vanessa cardui, syn. Cynthia cardui, med årstiden. Genom att mäta stabila väte-isotoper i fjärilar från olika delar av Europa och Nordafrika har man kunnat visa att en stor del av de fjärilar som migrerar till Sahel om hösten kommer från Europa, en resa på 400 mil! Läs mer


Brittisk fjärilssamling på nätet
Brittiska Natural History Museum håller på att digitalisera sina samlingar. Bland det första man går igenom är fjärilssamlingen. Bilder och uppgifter om när, var och av vem varje exempalr insamlast läggs i en databas, som är tillgänglig på nätet. Hittills har man koncentrerat sig på fynd från Storbritannien och Irland, omfattande 89 arter och över 180 000 fjärilar. Läs mer


RapsfjärilRapsfjäril lockar honor med kemisk precision
Rapsfjärilshanar, Pieris napi, avger citrondoftande feromon kallat citral när de uppvaktar honor. Citral är egentligen en blandning av två snarlika ämnen, och för att feromonet ska locka honorna behövs bägge komponenterna och i rätt proportioner. Läs mer


Fender's blåvinge, foto Cheryl SchultzFrämmande växtarter kan ha olika betydelse för hanar och honor Fenders blåvinge, Icaricia icarioides fenderi, är en utrotningshotad amerikansk blåvinge. Det är tydliga skillnader mellan hanar och honor i vilka nektarväxter som används. Hanarna var inte särskilt nogräknade och använde lika gärna främmande som inhemska arter. Honorna var desto kräsnare, och 80% av deras nektarsök gick till inhemska blomsterarter. Läs mer


Omega-3-fettsyror i raps kan ge rovfjäril problemRovfjäril
Med hjälp av genmodifiering har man fått oljeväxter att göra omega-3-fettsyror, som annars bara finns i vattenlevande organismer. När larver av rovfjäril, Pieris rapae, fått foder med dessa fettsyror, motsvarande de halter som finns i oljeväxternas blad, har de fullbildade fjärilarna fått deformerade vingar. Läs mer


Buddleja lockar inte alla
Påfågelöga på buddlejaBuddleja, Buddlia davidii,  och kungsmynta, Origanum vulgare, är välkända fjärilsmagneter i våra sensommarträdgårdar. Men tittar vi efter mer noggrant kan vi se att olika fjärilsarter föredrar olika slags nektarkällor. För att locka så många olika slags fjärilar som möjligt är det en god idé att ha flera sorters blommor. Läs mer


Rovfjärilar räknar prickar för att skilja hanar och honor
rovfjärilRovfjärilar, Pieris rapae, med två svarta prickar på var vinge lockar flygande hanarna att komma närmare, men honorna bara intresserar sig för fjärilar med en svart prick på var vinge. Hanar som med hjälp av märkpenna försetts med två prickar väcker visst intresse hos andra hanar, men inte alls lika mycket som en riktig tvåprickig hona gör. Läs mer


Varmare klimat kan göra alpina fjärilar osynkadeErebia epiphron, foto Joan Carles Hinojosa Galisteo
På ett decennium verkar flygmönstret för den alpina arten allmän svartgräsfjäril, Erebia epiphron, förändrats. De börjar flyga nästan två veckor tidigare, och flyger under en längre period. Det totala antalet fjärilar under en säsong verkar inte ha ändrats, men tidigare ökande antalet fjärilar snabbt i början av säsongen och klingade sedan av lite långsammare. Nu ökar antalet inte alls så fort, och under högflygningen är färre fjärilar aktiva. Läs mer


Säsong och släktdrag avgör om tistelfjärilen kan leva av hundtungaTistelfjäril
Larver av tistelfjäril, Vanessa cardui, syn. Cynthia cardui, som lever på växten hundtunga, Cynoglossum officinale, på försommaren överlever ganska bra, men senare på sommaren tappar växten i näringsvärde och blir så giftig att larverna dör. Läs mer


Kungsmynta lockar blåvingar för att bekämpa myror
Kungsmynta, Origanum vulgare, är i Sydeuropa en vanlig värdväxt för svartfläckig blåvinge, Maculinea arion. Kungsmynta med bon av rödmyror, Myrmica spp., bland sina rötter avger det lättflyktiga ämnet carvacrol, som dels är giftigt för andra myrarter, dels lockar honor av svartfläckig blåvinge.
Läs mer


Fjärilar i regnskogens tak påverkas 30 år efter kalhyggen
Ännu tre decennier efter att all huggning upphört i regnskogen finns det bara hälften så många fjärilsarter bland trädkronorna i områden som tidigare kalhuggits jämfört med platser där man selektivt plockat ut vissa värdefulla träd. Även nära marken och i mellanskiktet fanns färre fjärilsarter. Läs mer


Salt ger ihärdigare uppvaktning
Battus philenor (eng: Pipevine swallowtail), är en blåskimrande nordamerikansk släkting till vår svenska makaonfjäril. Battus-hanar av som fått en saltlösning gör längre flyguppvisningar för att uppvakta honor än hanar som bara fått vatten. Däremot blev de varken starkare, snabbare eller uthålligare när de flög utan att uppvakta honor. Läs mer


Forntida växtval påverkar uttryck av gener hos tistelfjärilens larver
TistelfjärilTistelfjäril, Vanessa cardui, syn. Cyntia cardui, är kanske den fjäril som kan använda flest olika värdväxter för sina larver.  När larverna äter olika växter slås olika uppsättningar av gener på. Vilka gener som aktiveras beror till stor del på om värdväxten tillhör de ”traditionella” värdväxter som vinterpraktfjärilarnas förfäder levde av eller om de börjat användas mer nyligen av tistelfjärilen. Läs mer


Återställning av myrar gynnar specialiserade fjärilarSvavelgul höfjäeril
När man återställt vattennivån och avverkat högre träd på myrar som tidigare dränerats, är det framför allt fjärilsarter som är specialiserade på myren som livsmiljö som gynnades. Redan 1-3 år efter restaurering började sammansättningen av både fjärils- och växtarter mer likna den på mossar som aldrig dränerats. Läs mer


Mikroklimat viktigare än värdväxt för brun gräsfjäril
När honor av Brun gräsfjäril, Coenonympha hero, ska lägga ägg bryr de sig inte så mycket om på vilken växt äggen hamnar. Istället söker de efter platser med mycket sol och tillräckligt fuktig mark, antagligen för att försäkra sig om att larverna hamnar på en varm plats men där risken att gräset vissnar under sommaren inte är allt för stor. Läs mer


Förändringar i brittiskt jordbruk och klimat har störst påverkan på den biologiska mångfalden – på både ont och gott. Brittiska experter har tittat närmare på populationsutvecklingen för 400 arter av djur och växter sedan 1970-talet, och de förändringar i jord-och skogsbruk, klimat, miljöföroreningar av olika slag, naturskyddsåtgärder mm. som skett under samma period. Det allt mer intensifierade jordbruket och klimatförändringarna verkar ha störst betydelse. Läs mer


Enkla skötsel-ändringar av ängsmark kan gynna fjärilar. Genom att vänta med första slåtter till 15 juli eller spara 10-20% av området oslaget ökade antalet försommarfjärilar, och antalet specialist-arter ökade i marker där refuger sparats oslagna. Läs mer


larv av sexfläckig bastardsvärmareBastardsvärmarlarvens försvar är mycket mer än cyanid. När larver av sexfläckig bastardsvärmare, Zygaena filipendulae, känner sig hotade sprutar de en klibbig vätska på sin angripare. De mikroskopiska dropparna klistrar ihop angriparens ben, antenner och mundelar. Vätskan innehåller också en mängd ämnen som är skadliga för angriparen, men den omtalade cyaniden frigörs först om larven skadas så svårt att hemolymfa läcker ut. Läs mer


Fjäril och kalligrammatidFossila nätvingar, fjärilar långt före fjärilar. För 165-120 miljoner år sedan fanns inga fjärilar, men en grupp nätvingar, sk. kalligrammatider, från denna period var mycket lika fjärilar. De var stora, upp till 16 cm vingbredd, vingarna hade fjäll och mönster som liknar de ögonfläckar som är så vanliga på nutida fjärilar. Läs mer


LjungblåvingarLjungblåvingarnas liv på playan kartlagt. För att kunna följa de mer ”vardagliga” korta förflyttningarna av ljungblåvingar, Plebejus argus, har man i Spanien använt små handhållna, högupplösande GPS-er. nom områden av hög kvalitet flög fjärilarna långsammare och i mer slingrande banor, medan de flög snabbt och med rak kurs över dåliga områden. I gränsområdena ändrades strategin beroende på områdenas kvalitet. Läs mer


Videfuks i Storbritannien och på kontinenten 2014 och 2015
Sommaren 2014 sågs ett stort antal videfuks, Nymphalis xanthomelas, i nordvästra Europa och Storbritannien. Eftersom bara enstaka fynd gjorts i Västeuropa under det senaste halvseklet fick det stor uppmärksamhet. Här ges en kronologisk översikt, från de första fynden i Nederländerna 10 juli 2014 och fram till våren 2015, framför allt i Storbritannien, men även övriga nordvästra Europa. Läs mer


Färre fjärilar starkt kopplat till neonikotinoider
Neonikotinoider är en typ av bekämpningsmedel mot insekter introducerades på 1990-talet.  Under perioden 1999–2012, när användningen av neonikotinoider snabbt ökade i Storbritannien, minskade fjärilspopulationerna med ca 20%. Mindre tåtelsmygare, större tåtelsmygare och nässelfjäril har alla minskat med mer än 60% under 2000–2009. Läs mer


Finska försök att återetablera mnemosynefjäril
Vad skiljer framgångsrik mnemosyne-etablering från fiasko? När man försökt återintroducera mnemosynefjäril, Parnassius mnemosyne, i Helsingfors-området har man haft varierande framgång. En lyckad etablering kunde ske på en lokal där det fanns gott om värdväxten stor nunneört och som omgavs av skog. Läs mer


Invasion av gullris hotar myror och blåvingar
Höstgullris (Solidago gigantea) och Kanadagullris (S. canadensis) har snabbt blivit ett hot mot gräsmarker i Centraleuropa. Förutom att de tränger bort den inhemska floran, försvinner även de arter av rödmyror som härbärgerar larver av alkonblåvinge, Phengaris alcon, syn. Maculinea alcon, och närbesläktade blåvingar. Läs mer


Flugor, fjärilar och skalbaggar viktiga för pollinering av grödor
Fjärilar, skalbaggar och humlaÄven om de inte är like effektiva pollinerare vid ett enskilt blombesök bidrar många andra insekter än bin till pollinering av våra grödor. Eftersom de gör fler blombesök blir nettoeffekten ändå lika stor som för honungsbin respektive för andra bin och humlor. Läs mer


Kalhygget – människoskapad miljö med förbisedd artrikedom
HyggeVid inventering av östgötska kalhyggen fann man hela 46 fjärilsarter. De hyggen där skogen planterats helt eller delvis ängsmark hade i medeltal högre antal arter och fler individer per hektar än de hyggen vars skog hade planterats på tidigare barrskogsklädd mark. Läs mer


Arktiska fjärilar blir mindre med varmare klimat
Under perioden 1996-2013 har vinglängden hos två grönländska fjärilsarter stadigt minskat, samtidigt som temperaturen under deras aktiva säsong stigit och snösmältningen kommit allt tidigare på året. Läs mer


Nässelfjäril och påfågelöga får maka på sig när kartfjärilen kommer
Nässelfjäril i skogsmiljöUnder 2001-2006 rapporterades skånska nässelfjärilar, Aglais urticae, och påfågelöga, Inachis io, från både odlingsmark och mer beskogade miljöer. Några år senare, 2009-2012, hade nässelfjäril, och i viss mån påfågelöga, börjat dra sig undan från de mer skogsnära lokalerna, där kartfjärilen, Araschnia levana, nu etablerat sig. Läs mer


Klimatförändringar ger inte bara temperaturhöjning – Högsommartorka problem för ängsnätfjäril
Svartkämpar i blomI Ålands skärgård har man följt populationsförändringar hos ängsnätfjäril, Melitaea cinxia, i 21 år. I mitten av 1990-talet varierade inte populationsstorleken särskilt mycket år från år, men under de senaste två decennierna har svängningarna blivit mycket kraftiga. Den viktigaste faktorn verkar vara ihållande torka under juli, som leder till att larvernas värdväxter vissnar. Läs mer


Lokala anpassningar påverkar flygtider
Att flygperioden för fjärilar påverkas av temperaturen före och under kläckning är känt sedan länge, men data från det brittiska programmet för fjärilsövervakning visar att anpassningar till lokala förhållanden kan ha större betydelse för flygtiden än man tidigare trott. Läs mer


Försigkomna larver kompenserar för slarviga mödrar
Honor av vinbärsfuks, Polygonia c-album, och tistelfjäril, Vanessa cardui (syn. Cynthia cardui), är inte så nogräknade med kvalitén på de nässelblad där de lägger sina ägg. Som väl är kan deras larver klara sig tämligen bra även på sämre blad, och dessutom är nykläckta larver ganska bra på att ta sig till bättre ”betesmarker”. Läs mer


Blåvingens färg påverkar inte kroppstemperaturen
När puktörneblåvingar, Polyommatus icarus, solar för att höja kroppstemperaturen spelar deras storlek och vingarnas position stor roll, men vingarnas färg påverkar inte kroppstemperaturen i någon nämnvärd grad. Snabbast värms de upp med vingarna helt utslagna, men avkylning gick snabbast med halvöppna vingar. Läs mer


Fjärilar svarar snabbt på manuell slåtter av våtäng
Efter bara två säsonger av manuell slåtter på våtängar som inte brukats under lång tid återkom fjärilsarter som annars bara fanns i våtängar i regelrätta naturreservat. De fuktängar som fortfarande brukades för slåtter inom jordbruket eller var helt övergivna visade inte alls samma artrikedom. Manuell slåtter innebär inte att området restaureras till det skick de hade förr, men kan ändå ge ett värdefullt habitat. Läs mer


Klimat och breddgrad styr aurorans växtval
Backskärvfrö Vilken korsblommig växt aurorafjärilen, Anthocharis cardamines, väljer som värdväxt varierar med breddgraden, eftersom växtsamhället skiljer sig en hel del mellan t ex Skåne och södra Norrland. Aurorahonorna de arter och enskilda plantor vars utvecklingsstadium bäst passar som larvfoder. Läs mer


Videfuksen i Europa – tillfällig sommargäst eller bofast?
Videfuks Under sommaren 2014 kom plötsligt ett stort antal rapporter om videfuks, Nymphalis xanthomelas, från nordvästra Europa. Ännu är det för tidigt att utläsa om det rör sig om tillfälliga fynd, eller om videfuksen håller på att etablera sig som en ny ”bofast” art i Nordvästeuropa. Läs mer


 

 

Föregående     1     2     Nästa

Dela eller tipsa
Webbplatsen är byggd med open-source systemet Drupal och är utvecklad av webbyrån Happiness.
Information om Cookies