Korta blänkare om fjärilsforskning, forts.

Lupiner halverar antalet småkryp. I områden som invaderats av lupiner, Lupinus polyphyllus, är antalet leddjur som kryper eller flyger bland blommor och blad nästan halverat. Framför allt minskade antalet skalbaggar, flugor, fjärilar och myror. Däremot fördubblades antalet humlor, men ökningen bestod i stort sett bara av en enda art. Läs mer

Tistelfjärilens nordafrikanska liv
Under sensommaren och fram till och med september är Marocko och Algeriet i stort sett tomt på tistelfjärilar, Vanessa cardui (syn. Cynthia cardui), men under hösten flyttar stora mängder tistelfjärilar från Europa till Nordvästafrika. Flytten över Medelhavet sammanfaller med ökad tillgång på värdväxter för larverna. Läs mer

Fjärilar i gräsmarker gynnas av omgivande skog
Många av odlingslandskapets fjärilsarter gynnas av omgivningar med mycket skog. Även om de lever i gräsmarker och andra öppna miljöer skyddar skogen från hård vind, vilket kan underlätta för små arter och dåliga flygare att sprida sig i landskapet. Läs mer

Fjällbastadsvärmare gnager mer i varmare klimat
- men bara på de kallaste fjällhedarna. När temperaturen höjdes på norska fjällsippshedar ökade gnagskadorna från larver av fjällbastardsvärmare och svart hedfly. Fjällsippan betades mest av svart hedfly, och skadorna ökade både på lägre höjd, med lite varmare läge, och på högre höjd, men skadorna av fjällbastardsvärmare på ormrot ökade bara på högre belägna, mer utsatta platser. Läs mer

Fjärilslivet i staden – allt mer ensamt och varmt
Brittiska fjärilar i urbana miljöer minskar ännu snabbare i antal än sina kusiner från landet. Mellan 1995 och 2014 minskade antalet fjärilar av de 28 arter man studerade med 45% i landsbygdsområden, men hela 69% i urbana miljöer. Läs mer

Fjärilsarters sårbarhet starkt kopplat till klimatfaktorer
Idag bygger kriterierna för rödlistning till stor del på trender för utbredningsområde och antal individer för respektive art. Genom att ta hänsyn till information klimat-preferenser och levnadssätt från ägg till fjäril kan man få en bättre bild av en arts sårbarhet. Läs mer

Köldstress påverkar både pigment och strukturfärger
Om puppor av puktörneblåvingar utsätts för köldperioder får de fjärilar som sedan kläcks mer otydligt mönster av prickar på undersidan ju längre köldperioden varat. Hanarnas blå ving-ovansida visade mindre variationer. Honorna i den studerade populationen har normalt inte något blått på vingöversidan, men efter puppornas nedkylning hade alla fjärilshonor mer eller mindre tydlig blåfärgning på ovansidan. Läs mer

Kort livstid och lång flygtid en farlig kombination
Rödlistade fjärilsarter har ofta en kort förväntad livstid för varje enskild fjäril, framför allt i förhållande till artens totala flygtid under en säsong. Kort livslängd i förhållande till flygtiden gör att bara en liten andel av populationen flyger samtidigt, vilket minskar chansen att finna en partner och föröka sig. Läs mer

Temperatur och tid styr utveckling från puppa till rapsfjäril
Utvecklingen från puppa till rapsfjäril påverkas av ett intrikat samspel mellan temperatur och tid. Ju längre tid som går efter att diapausen bryts, desto fler fjärilar kläcks, men utvecklingen går snabbast mellan +2 och +4ºC. Vid lägre temperaturer kläcktes färre fjärilar fram, och vid högre temperaturer tog utvecklingen allt längre tid och blev mer osynkroniserad. Läs mer

Varma vintrar försenar vårfjärilar
Både varma vintrar och varma vårtemperaturer påverkar när de första fjärilarna kommer fram från sina puppor. Vårvärmen lockar fram dem snabbare, men varmare vintrar verkar i motsatt riktning, åtminstone i sydligare nejder. Läs mer

Kön och blomrikedom påverkar slåttergräsfjärilens nektarval
Slåttergräsfjäril, Maniola jurtina, använder många slags blommor som nektarkällor, men finns rödklint eller tistlar tillgängliga är de solklara favoriter. Vilka blommor som används varierar både med platsens blomrikedom och fjärilens kön. Läs mer

Lagom betat och kort resväg gynnar Mnemosynen
Under de senaste decennierna har antalet mnemosynefjärilar, Parnassius mnemosyne, minskat drastiskt, och risken att de helt försvinner från Sydsverige inom 10 år är 17%. Optimalt betestryck och anläggande av nya lämpliga lokaler nära de nuvarande kan hejda, eller till och med vända trenden. Läs mer

Kvävebelastning viktig för fjärilars artsammansättning
I Nederländerna har man undersökt hur den totala fjärilspopulationen påverkas av kvävebelastningen i deras livsmiljö. Hälften av alla fjärilsarter är beroende av miljöer med låg kvävetillgång. Trots att kväveutsläppen minskat sedan 1980-talet pressas fjärilsfaunan fortfarande hög kvävebelastning. Läs mer

Nederländska gammaflyn minskar snabbt. Antalet gammaflyn, Autographa gamma, i Nederländerna har minskat med 56% på 30 år. En kombination av väder- och klimatrelaterade faktorer, svavel- och kvävenedfall och färre migrerande gammaflyn som migrerar påverkar utvecklingen. Läs mer

Spindlar och steklar tjuvlyssnar på fjärilar och myror
När australiensiska snabbvingelarver kommunicerar med de myror som sköter dem är det ingen privat konversation. Spindlar och parasitsteklar ”tjuvlyssnar” och utnyttjar informationen för egen vinning. Läs mer

Sämre flygare hotas av invasiva växter
Inte en enda schweizisk fjärilsart gynnas av att det finns invasiva växtarter i ett område, men nästan var fjärde fjärilsart påverkas negativt. Framför allt drabbas arter som inte flyger så bra. Läs mer

Extremt väder påverkar från ägg till fjäril Perioder med extrema temperaturer påverkar fjärilspopulationer kraftigt. Riktigt varma sommarveckor gynnar fjärilar, men extremt varma vintrar påverkar de övervintrande individerna mycket negativt. Ovanligt regnrika perioder är framför allt negativt för puppstadiet hos fjärilar med bara en generation per år. Läs mer

Viktigt att verifiera rapporterade arter När belgiska fjärilsexperter granskade inrapporterade fynd av ängssmygare, Ochlodes sylvanus, mindre tåtelsmygare, Thymelicus lineola, och större tåtelsmygare, visade det sig att ängssmygare och mindre tåtelsmygare oftast artbestämds korrekt. Däremot var hela 59% av inrapporterade större tåtelsmygare felaktigt artbestämda, vilket lett till att man trott att arten varit mycket mer spridd i Flandern än den faktiskt varit. Läs mer

Kraftledningsgator viktig fjärilsmiljö
Svenska kraftledningsgator är ofta fjärilsrika områden, och de påverkar också antalet arter och individer upp till 500 m från själva ledningsgatan. Längs skogsvägar nära ledningsgatan fanns i snitt ca 2,5 fler arter och 12 fler fjärilar än längs skogsvägar mer än 500 m bort. Läs mer

Europeiska tistelfjärilar flyttar till Sahel
Även i Sahelområdet, söder om Sahara, varierar antalet tistelfjärilar, Vanessa cardui, syn. Cynthia cardui, med årstiden. Genom att mäta stabila väte-isotoper i fjärilar från olika delar av Europa och Nordafrika har man kunnat visa att en stor del av de fjärilar som migrerar till Sahel om hösten kommer från Europa, en resa på 400 mil! Läs mer

Brittisk fjärilssamling på nätet
Brittiska Natural History Museum håller på att digitalisera sina samlingar. Bland det första man går igenom är fjärilssamlingen. Bilder och uppgifter om när, var och av vem varje exempalr insamlast läggs i en databas, som är tillgänglig på nätet. Hittills har man koncentrerat sig på fynd från Storbritannien och Irland, omfattande 89 arter och över 180 000 fjärilar. Läs mer

Rapsfjäril lockar honor med kemisk precision
Rapsfjärilshanar, Pieris napi, avger citrondoftande feromon kallat citral när de uppvaktar honor. Citral är egentligen en blandning av två snarlika ämnen, och för att feromonet ska locka honorna behövs bägge komponenterna och i rätt proportioner. Läs mer

Främmande växtarter kan ha olika betydelse för hanar och honor Fenders blåvinge, Icaricia icarioides fenderi, är en utrotningshotad amerikansk blåvinge. Det är tydliga skillnader mellan hanar och honor i vilka nektarväxter som används. Hanarna var inte särskilt nogräknade och använde lika gärna främmande som inhemska arter. Honorna var desto kräsnare, och 80% av deras nektarsök gick till inhemska blomsterarter. Läs mer

Omega-3-fettsyror i raps kan ge rovfjäril problem
Med hjälp av genmodifiering har man fått oljeväxter att göra omega-3-fettsyror, som annars bara finns i vattenlevande organismer. När larver av rovfjäril, Pieris rapae, fått foder med dessa fettsyror, motsvarande de halter som finns i oljeväxternas blad, har de fullbildade fjärilarna fått deformerade vingar. Läs mer

Buddleja lockar inte alla
Buddleja, Buddlia davidii,  och kungsmynta, Origanum vulgare, är välkända fjärilsmagneter i våra sensommarträdgårdar. Men tittar vi efter mer noggrant kan vi se att olika fjärilsarter föredrar olika slags nektarkällor. För att locka så många olika slags fjärilar som möjligt är det en god idé att ha flera sorters blommor. Läs mer

Rovfjärilar räknar prickar för att skilja hanar och honor
Rovfjärilar, Pieris rapae, med två svarta prickar på var vinge lockar flygande hanarna att komma närmare, men honorna bara intresserar sig för fjärilar med en svart prick på var vinge. Hanar som med hjälp av märkpenna försetts med två prickar väcker visst intresse hos andra hanar, men inte alls lika mycket som en riktig tvåprickig hona gör. Läs mer

Varmare klimat kan göra alpina fjärilar osynkade
På ett decennium verkar flygmönstret för den alpina arten allmän svartgräsfjäril, Erebia epiphron, förändrats. De börjar flyga nästan två veckor tidigare, och flyger under en längre period. Det totala antalet fjärilar under en säsong verkar inte ha ändrats, men tidigare ökande antalet fjärilar snabbt i början av säsongen och klingade sedan av lite långsammare. Nu ökar antalet inte alls så fort, och under högflygningen är färre fjärilar aktiva. Läs mer

Säsong och släktdrag avgör om tistelfjärilen kan leva av hundtunga
Larver av tistelfjäril, Vanessa cardui, syn. Cynthia cardui, som lever på växten hundtunga, Cynoglossum officinale, på försommaren överlever ganska bra, men senare på sommaren tappar växten i näringsvärde och blir så giftig att larverna dör. Läs mer

Kungsmynta lockar blåvingar för att bekämpa myror
Kungsmynta, Origanum vulgare, är i Sydeuropa en vanlig värdväxt för svartfläckig blåvinge, Maculinea arion. Kungsmynta med bon av rödmyror, Myrmica spp., bland sina rötter avger det lättflyktiga ämnet carvacrol, som dels är giftigt för andra myrarter, dels lockar honor av svartfläckig blåvinge.
Läs mer

Föregående     1      2      3     4       Nästa