Påfågelögat, Agalis io, har numera skiftat från en till två generationer per år i Belgien. Medborgarforskning i form av rapporterade fjärilsobservationer visar en stor våg av nykläckta fjärilar i månadsskiftet augusti-september.

I alla fjärilsböcker står det att påfågelögat har en generation per år. När man granskat data från den belgiska motsvarigheten till Artportalen för åren 2009-2020 ser numera tre toppar i antal rapporterade påfågelögon. Under våren, när de övervintrade fjärilarna kommer fram, och i slutet av juni börjar deras avkommor flyga i en andra, större våg. Men numera ser man även en tredje våg, 8-10 veckor efter den andra, alltså i månadsskiftet augusti-september. Denna tredje våg är till och med större än andra vågen. Genom att granska portalens bilder har man försäkrat sig om att det rör sig om nykläckta fjärilar i början av bägge sommargenerationerna. Även antal rapporter om larver visar två tydliga generationer.

För att en tredje våg ska räknas som en fullständig andra generation ska den omfatta minst 25% av årets observerade fjärilar. Från 1950-talet fram till och med 1975 utgjorde de mindre än 15% av antalet påfågelögon, vanligen under 5%. Den varma sommaren 1976 var tredje vågen för första gången större än 30%, och sedan dröjde det 1986. Under 1990-2004 växlade tredje vågens storlek, men från 2005 har tredje vågen så gott som alltid varit större än 30% av årets fjärilar. Liknande mönster ses i Tyskland och norra Frankrike, men inte i Skandinavien och Storbritannien.

Det allt varmare klimatet ligger säkert bakom skiftet till två generationer per år. Det borde gynna denna vanliga art, men det kan också vara en fälla. Den heta sommaren 2018 torrkade vegetationen bort, och den andra generationen var mycket liten, vilket speglades i rekordlågt antal påfågelögon under våren 2019.

Foto: CKG